Labradoren har ett antal fina egenskaper − de är intelligenta, lättlärda och utmärkta familjehundar. De kräver måttliga mängder motion, men om de inte motioneras och lämnas på egen hand kan de bli destruktiva.
Labradorer mognar måttligt snabbt och når vuxen mankhöjd mellan 6 och 12 månaders ålder men fortsätter växa till sig upp till 2 års ålder.
Storlek:
Vikt:
Hanhund: 29–36 kg
Tik: 25–31 kg
Mankhöjd:
Hanhund: 58 cm
Tik: 55 cm
Utseende:
Hängande öron (naturligt)
Typiskt för rasen:
Energinivå: genomsnittlig
Livslängd: 10–12 år
Tendens att dregla: Liten Tendens att snarka: Liten
Tendens att skälla: Liten
Tendens att gräva: Liten Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: medelstor:
Framavlad för:
Apportering i vatten
Päls:
Längd: kort
Kännetecken: Slät, tät, dubbel päls
Färger: Svart, gul eller leverbrun.
Allmänna pälsvårdsbehov: låga
Godkänd som ras av:
Förekomst: vanlig
Labradorer är kraftiga och robusta hundar. De ger ett nästan fyrkantigt intryck, har en stark kropp och stadiga ben. Maximal mankhöjd för en hane är 60 cm, vilket klassificerar dem som mellanstora hundar, men deras bastanta kroppsbyggnad kan göra att de ser mycket större ut. Vikten ligger mellan 38 kilo för en stor hane och 25 kilo för en mindre tik. Jaktlinjerna är ofta lite högre och slankare i kroppen.
Labradorer är enkla att känna igen på deras breda huvuden, hängande öron och stora uttrycksfulla ögon. Två specifika särdrag hos labradoren är den tjocka men ganska korta, dubbla pälsen som är vattenavstötande och den välkända ”uttersvansen”. Svansen är tjock och robust och följer rygglinjen rakt ut. Tassarna har simhud (extra hud mellan tårna) för att underlätta vid simning. Färgen varierar från svart, via leverbrun till rödaktig/gul eller nästan vit.
Labradorer mognar måttligt snabbt och når vuxen mankhöjd mellan 6 och 12 månaders ålder men kan fortfarande växa till sig upp till 2 års ålder. Många labradorer blir 12–14 år.
Temperament:
Generellt sett är labradorer utmärkta familjehundar. Men tänk på att de behöver motion och träning. De här hundarna är framavlade för att arbeta och för att arbeta hårt och de älskar att ha en uppgift, speciellt att apportera.
Labradorer fungerar oftast bra ihop med andra hundar, husdjur och barn, under förutsättning att hunden har fått träna på att inte vara så livlig och översvallande. De är starka hundar och behöver lydnadsträning från tidig ålder om de inte ska släpa sina ägare efter sig i kopplet.
Labradorer är av naturen energiska och om de lämnas ensamma eller inte får tillräckligt med motion kan de bli destruktiva och börja tugga, gräva och skälla mycket.
Speciellt jaktlinjerna har mycket hög energinivå medan en del av utställningshundarna blir riktiga soffpotatisar i tidig ålder. Tuggandet kan bli ett problem eftersom den starka driften att apportera gör att de är fixerade vid att ha något i munnen. Rejäla tuggleksaker, motion och träning hjälper mot detta.
Att leva med:
Det är uppenbart att labradorer har ett antal förtjusande egenskaper, annars skulle de ju inte vara så populära. De är intelligenta och ganska lättlärda, delvis för att de gillar att interagera med människor. De är lättfödda och kan bli överviktiga om de inte får motion och ransonerade portioner efter behov. Labbar är utmärkta familjehundar eftersom de vill vara med människor och många mår inte bra av att vistas i en hundgård.
Labradorer tenderar att vara beskyddande gentemot familjen och hemmet men de brukar ge besökare ett varmt välkomnande också. Eftersom de har en stark apporteringsinstinkt kan de utveckla destruktivt tuggande om de inte får lämpliga tuggleksaker och korrekt hantering. Labbar har en tendens att greppa tag i folk med käkarna och lösningen är ofta så enkel som att ge dem en leksak att bära runt på så att munnen redan är upptagen. Det här är mycket starka hundar och tidig lydnadsträning är nödvändigt om du vill ha en hund som går fint i koppel.
Labradorer har en underbar dubbel päls som håller dem varma när de apporterar i iskallt vatten. Men denna päls gör också att labradorer är en av de hundraser som fäller allra mest. Vanligtvis räcker det med en snabb genomborstning en gång i veckan, men under fällperioderna är det nödvändigt med daglig pälsvård. Mängden motion de behöver varierar beroende på de olika linjerna. Jakthundar kan springa hela dagen, medan hundar ur utställningslinjerna endast behöver måttligt med motion.
Historik:
Under tidigt 1700-tal skeppades en del av de flerfunktionshundar som användes av jägare i Nordamerika (främst Kanada) tillbaka till England. Många av de här ”vattenhundarna” var av newfoundlandstyp, men de mindre kallades ofta ”St John's-hundar”. I England utvecklades rasen och förfinades (troligen med flat coated retriever-influenser) till den ras vi är bekanta med idag.
Precis som deras namn säger framavlades och utvaldes labrador retrievern för dess överlägsna apporteringsförmåga, speciellt i vatten. De har fungerat som jaktpartner vid ankjakt, i alla slags väder och under varierande omständigheter. Deras intelligens och önskan att vara människan behjälplig har lett till många andra uppgifter och till deras höga status som populära husdjur. Idag excellerar labradorer som service- och ledarhundar, familjehundar, spårhundar åt militären, som tull- och brandhundar, sök- och räddningshundar samt som jaktpartner och tävlingshundar.
Rasens godmodiga sinnelag har placerat den högst på listan över populära raser i USA, en placering som verkar svår att rubba. Trots deras popularitet som inomhushundar känner de sig ännu mer hemma när de är utomhus. Man ska komma ihåg att labradorer i själ och hjärta är vattenapportörer. Redan i tidig ålder visar valparna tecken på en stark önskan att bära med sig saker och de har en stark dragning till vatten, till och med pölar.
