Trots newfoundlandshundens storlek är den här snälla och intelligenta hunden riktigt foglig och har inga problem att smälta in i hushållet. Den behöver dock ha gott om utrymme för motion och enkel tillgång till vatten.
Newfoundlandshunden behöver rikligt med mat under det första tillväxtåret då den växer till sig till uppemot 50 kilo. Därefter saktas emellertid ämnesomsättningen ner.
Storlek:
Vikt:
Hanhund: 59–68 kg
Tik: 45–54 kg
Mankhöjd:
Hanhund: 71 cm
Tik: 65 cm
Utseende:
Hängande öron (naturligt)
Typiskt för rasen:
Energinivå: Lugn, avslappnad
Livslängd: 8–10 år
Tendens att dregla: stor Tendens att snarka: liten
Tendens att skälla: Liten
Tendens att gräva: liten Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: måttligt
Framavlad för:
Vattenhund, fiskehjälp
Päls:
Längd: medellång
Kännetecken: dubbel päls, rak
Färger: svart, brun, grå
Allmänna pälsvårdsbehov: måttliga
Godkänd som ras av:
Förekomst: vanlig
Newfoundlandshunden är en stor hund med tung päls.
Hanarna är 71 cm höga och väger från 59 till 68 kg. Tikarna är något mindre. De har en mankhöjd på 65 cm och väger 45 till 54 kg. Täckpälsen är grov och rak och har en fet, vattenavstötande struktur som är perfekt anpassad efter hundens starka drift att hoppa i vattnet. Underullen är mjuk och tät och kräver daglig genomborstning; rasen fäller rikligt året runt. Newfoundlandshunden förekommer som svart, svart med vitt och brun med vita stänk på bringa och svansspets.
Newfoundlandshunden har ett brett, massivt huvud, med små öron som ligger tätt mot huvudet. Tassarna är breda med simhud mellan tårna.
Temperament:
Trots newfoundlandshundens storlek är det här en riktigt foglig hund som enkelt anpassar sig till att leva i ett vanligt hem. Den behöver dock ha gott om utrymme för motion och garanterad tillgång till vatten. Rasen är vaksam, pålitlig och mycket tålig och tolerant gentemot barn. Författaren J.M. Barrie baserade ”Nana” i Peter Pan på sin egen newfoundlandshund.
Newfoundlandshundar är beskyddande och kända för att gå emellan sin familj och eventuella inkräktare. De okynnesskäller inte men är vaksamma och beskyddande. Ägare av denna intelligenta ras vittnar om att deras hundar varnat för brand i hemmet och räddat dem från att drunkna i familjens pool.
Att leva med:
Newfoundlandshunden har ett milt sinnelag och är lika bekväm hemma på land som ute i vattnet. Hunden är den perfekta följeslagaren för en ensamlevande person eller för en familj, men man får inte bortse från newfoundlandshundens storlek. En vuxen newfoundlandshund kräver inte så mycket motion, men kan lätt bli en soffpotatis. Den måste få dagliga promenader, få springa i trädgården eller allra helst ta en simtur för att hålla sig i form. Övervikt kan förkorta newfoundlandshundens redan korta livslängd, vilken ligger mellan 8 och 10 år.
I likhet med andra stora raser behöver newfoundlandshunden rejält med mat under det första levnadsåret. De växer till sig 45 kg under det första levnadsåret! Efter det sjunker dock deras ämnesomsättning och de behöver inte så stort dagligt intag av kalorier. En slank newfoundlandshund är definitivt sundare än en med extrakilon.
Newfoundlandshundar är milda, vänliga hundar som älskar att hålla dig sällskap. De fäller dock en hel del och dreglar då och då. Pälsvård är viktigt för denna ras, både för deras bekvämlighet och hälsa. Pälsen måste borstas regelbundet för att man ska få bort döda hårstrån och klorna måste hållas korta. Regelbunden klotrimning förhindrar att tårna spretar, vilket annars kan ske eftersom de bär en tung last.
Historik:
Rasen som har sitt ursprung på ön Newfoundland är en överlägsen simmare med en lång lista över otroliga räddningsinsatser till sjöss. Rasens ursprung är okänt men den kan vara besläktad med pyrenéerhundarna som var följeslagare åt fiskare. Under 1700-talet skickades newfoundlandshunden till Storbritannien och Frankrike och blev snabbt populär bland brittiska sjömän som skeppshund.
Rasen blev så känd för sin förmåga att utföra räddningar till sjöss att två newfoundlandshundar ingick i den obligatoriska utrustningen på livräddningsstationer utmed den brittiska kusten.
Som skeppshund var newfoundlandshundens uppgift att simma i land med förtöjningslinan från skeppet och överlämna denna till hjälpen uppe på land. Newfoundlandshunden är en så kraftfull simmare att den på egen hand kunde bogsera iland en liten båt.
Det sägs att en newfoundlandshund ska ha dykt i från en båt och räddat Napoleon Bonaparte när han fallit överbord i mörkret!
