Japanese bobtail är en söt, smart katt som trivs bäst bland människor och har en mjuk, melodisk röst som är härlig att lyssna på.
Japanese bobtail i korthet
Japanese bobtail är tillräckligt intelligent för att lära sig sitt namn och svara på det.
Vikt:
Hane: medelstor: 3–5 kg
Hona: liten: < 3 kg
Ögonfärg:
bärnsten, turkos, blå, koppar, grön, guldbrun, nötbrun, olikfärgade ögon, orange och gul
Typiskt för rasen
Livslängd: 9–13 år
Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: högt
Tendens till pälsfällning: låg
Päls
Längd: kort, medellång, lång
Kännetecken: silkesren, rak
Färger: vit, svart, röd, brun, blå, creme, Mi-Ke (vit kropp med sköldpaddsfärgade slumpvis placerade fläckar), sköldpaddsfärgad, silver, "utspädd" sköldpaddsfärg
Mönster: enfärgat, sköldpaddsfärgat, tvåfärgat, trefärgat/kalikå, tabby (ett marmorerat mönster), ticking (mönster där pälsen liknar en pumas eller en hares), smoke (silverfärgat i botten och mörkare i topparna), shaded
Mindre allergen: nej
Allmänna pälsvårdsbehov: låga, måttliga
Godkänd som ras av
följande kattorganisationer:
CFA (Cat Fanciers' Association), ACFA (American Cat Fanciers' Association), FIFe (Fédération Internationale Féline) TICA (The International Cat Association)
Förekomst: sällsynt
Det är en medelstor katt som finns med både lång och kort päls. Hanarna är större än honorna. De är långa, smala katter med väl utvecklade muskler som gör det möjligt för dem att hoppa mycket högt.
Bobtailens huvud är format som en liksidig triangel med höga öron som står upp på huvudet och är något framåtlutade. Kindbenen är framträdande. Ögonen är runda framifrån men sedda från sidan är de snedställda. Nosen har en liten böjning. Bakbenen på en bobtail är längre än frambenen, men den står i jämnhöjd. Den naturligt korta, böjda svansen är lika individuell som ett fingeravtryck, och alla är totalt olika. Denna svans är fullväxt och komplett med alla ryggkotor, precis som hos en katt med lång svans. I själva verket är svansen kortare än hos andra raser men är ändå synlig. Svansens böjning gör att pälsen på svansen är utspridd eller står ut, vilket gör att den liknar en kaninsvans. Japanese bobtail har extra lång pälsen på svansen, vilket kan göra att den blir yvig.
Pälsen hos en japanese bobtail är mjuk och silkeslen med bara lite underull. Den korthåriga bobtailen har en kort päls och den långhåriga har päls som är längre än den korthåriga, men egentligen bara medellång. Hårlängden på det långa håret brukar vara mer markant på baksidan av benen, där pälsen formar byxor runt nacken, på magen och svansen.
Temperament:
Japanese bobtail är en aktiv, älskvärd, kärleksfull och mycket intelligent ras. De älskar att umgås med människor och kan leka i evigheter. De lär sig sitt namn och svarar på det. De kommer med leksaker till människor och leker apport med en favoritleksak i timmar. Japanese bobtail är sociala och trivs bäst i människors sällskap. De tar över huset och blir inte osäkra. Om en hund är i huset, tror bobtailen att den har ansvaret. Även om de kommer ganska bra överens med andra kattraser, trivs de bäst med sin egen ras. De sägs ha en stark släktkänsla, eftersom de bildar varaktiga vänskapsband med sina egna kullkompisar.
Japanese bobtail verkar aldrig ha kommit över att den blev avgudad av Japans kungafamilj och den anser att allt i huset automatiskt tillhör den. De har en mjuk, behaglig, melodiös röst och brukar använda en halvsjungande röst för att övertyga människor att ge dem allt de vill ha.
Att leva med:
Det är lätt att leva med en japanese bobtail. De anpassar sig bra till rutiner, så länge de har lite lektid och lite tid att kela med sin husse och matte. Trots att de inte är knäkatter, kan de vilja vara nära dig samt sitta och sova bredvid dig i sängen. Eftersom de kan hoppa högt behöver de höga platser, så att de kan motionera. De tycker om interaktiva leksaker som att bli retade med en fjäder och hoppar högt för att fånga den.
Japanese bobtail motionerar vanligtvis tillräckligt för att hålla en hälsosam vikt. Men de älskar godis, oavsett om det är kattgodis eller en smakbit människomat. Och det är lätt att skämma bort dem så att de går upp i vikt.
Historik:
Japanese bobtail är känd i Japan sedan 500-talet. Gotokuji- och Niko-templet ställer fortfarande ut antika japanska träsnitt och målningar som föreställer det japanska folkets kärlek för sin speciella katt med stubbsvans. Japanese bobtail anses vara en ras som uppkom av sig själv och inte blev framavlad.
Japanese bobtail huserade ursprungligen hos människor som hade lador med silkesmaskar, eftersom rasen var mycket skicklig på att minska problem med gnagare. Men kejsarfamiljen tyckte så mycket om japanese bobtail att katterna fick samma privilegier som makteliten. De skämdes bort och vördades precis som om de var kungligheter. Enligt legenden tyckte en av de stora kejsarna att japanese bobtail var så underbara att han bestämde att endast han kunde äga och avla på dessa katter. Vid audienser i den kejserliga trädgården brukade han ta med sig sina katter i röda silkeskoppel.
Bobtail anses vara en lyckokatt och att äga en borgar för välstånd och lycka. Trefärgade japanese bobtail eller Mi-Ke (uttalas "mii-ke"), är den mest lyckobringande färgen hos denna vackra katt. Det beror antagligen på att de flesta trefärgade bobtail är honor och kan få fler vackra katter. Den japanska statyn som föreställer en katt med upplyfta tassar kallas en Maneki Neko eller en vinkande katt och är en konstnärlig tolkning av bobtailen. Dessa statyer är vanligt förekommande i japanska affärer där de anses dra till sig bra människor.
