Engelsk setter beskrivs som en alert och familjebeskyddande hund. Den är sällskaplig, försiktig och mjuk i temperamentet men behöver regelbunden interaktion med människor och dagliga, raska promenader.
Den engelska settern är en av de äldsta fågelhundsraserna med rötter långt tillbaka till 1300-talet. Rasen har sitt ursprung i perdiguero de burgos, braque français och olika spanielsorter.
Storlek:
Vikt:
Hanhund: 29–36 kg
Tik: 20–31 kg
Mankhöjd:
Hanhund: 63–68 cm
Tik: 58–66 cm
* Ovanstående är den internationella standarden för Engelsk Setter. I norden använder man traditionellt en annan rasstandard:
Hanhund: 58-64 cm
Tik: 54-60 cm
Utseende:
Hängande öron (naturligt)
Typiskt för rasen:
Energinivå: mycket hög
Livslängd: 10–14 år
Tendens att dregla: stor Tendens att snarka: liten
Tendens att skälla: Liten
Tendens att gräva: liten Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: Höga
Framavlad för:
Stående fågelhund, apporterande
Päls:
Längd: medellång
Kännetecken: rak
Färger: med orange, lever-, citronfärgade eller svarta fläckar
Allmänna pälsvårdsbehov: höga
Godkänd som ras av:
Förekomst: vanlig
Hunden är vacker, elegant, smäcker, vit med svart, orange, gul eller leverbruna fläckar (skimmel) . En del hundar kan vara trefärgade: svart, vit och brun.
Pälsen är lång, slät, silkig och lite vågig. Ögonen är stora och nötbruna, nosen mörk och de medellånga öronen hängande. Öron, svans, ben och undersida är väl försedda med behäng i form av fanor respektive byxor.
En fullvuxen engelsk setter har en mankhöjd på 63–68 cm och väger 29–36 kg. Tikarna är i allmänhet något mindre.
Medellivslängden för en engelsk setter är 12 år, men det finns exemplar som nått långt upp i tonåren.
Temperament:
Engelsk setter är en mjuk, sällskaplig och lugn hund som fungerar särskilt fint ihop med barn. Den är mild, känslig och tycker både om att både ge och få kärlek. De här hundarna är kända för att vara alerta och beskyddande när det gäller familj och revir, men de lugnar sig snabbt vid tillsägelse.
Engelsk setter är mycket sällskapliga hundar. De tycker om att vara med såväl människor som andra hundar.
De är kända för att dra iväg på strövtåg, gräva och hoppa. De är mycket aktiva som valpar, men lugnar ner sig avsevärt när de blir fullvuxna.
Att leva med:
Den aktiva engelska settern behöver ordentligt med motion, speciellt under valptiden. Rasen passar perfekt för dem som vill ta med hunden på vandringsleden eller joggingrundan. Minsta motion är en daglig långpromenad i rask takt, annars kan hunden bli svår att hantera. Valpar och unga settrar ska emellertid motioneras försiktigt, eftersom benstommen inte har vuxit klart förrän vid 12–14 månaders ålder.
Engelsk setter är en intensivt sällskaplig hund. Den trivs inte alls med att bli utkörd i trädgården eller undanskuffad i en hundgård. Den behöver mänsklig kontakt i ännu högre grad än de flesta andra raser och behöver få vara delaktig i ägarnas vardag.
Pälsen blir tovig och trasslig om den inte borstas en gång i veckan. Eftersom engelsk setter har djupa hängande läppar droppar det ofta vatten när de har druckit.
Historik:
Den engelska settern är en av de äldsta fågelhundsraserna med rötter långt tillbaka till 1300-talet. Rasen har sitt ursprung i perdiguero de burgos, braque français och olika spanielsorter. Ursprungligen kallades den för ”ställande spaniel”.
Rasen blev en separat ras i England under tidigt 1700-tal när Sir Edward Laverack utvecklade en speciell jaktlinje inom engelsk setter. Längre fram utvecklade R. Purcell Llewellin ytterligare en jaktlinje. Avtrycket från de här två uppfödarna är så stort att engelsk setter ibland kallas ”Laverack setter” eller Llewellin setter”.
Ordet ”setter” hänvisar till den näst intill sittande position som hunden intar när den har upptäckt villebrådet.
