Information om hundrasen skotsk terrier och dess karaktärsdrag

Den skotska terriern är livlig, självständig och ibland hetsig, behöver måttligt med motion och trivs både i staden och på landet. Som vuxna kan de utveckla ett lynnigt beteende.

Skotsk terrier – en överblick
The Scottish Terrier Dog Breed

Denna hund blev känd i USA tack vare president Franklin Roosevelt som hade en skotte vid namn Fala.

Storlek:

Vikt:

Hane: 8,5–10 kg
Tik: 8–9,5 kg

Mankhöjd:

Hane: 25,5 cm

Tik: 25,5 cm

Utseende:

Korta böjda ben, (naturligt) upprättstående öron

Förväntningar:

Motionskrav: 20–40 minuter om dagen
Energinivå: Måttlig
Livslängd: 11–13 år
Tendens att dregla: Låg Tendens att snarka: Låg
Tendens att skälla: Högt
Tendens att gräva: Hög Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: Måttlig

Avlad för:

Jakt på ohyra

Päls:

Längd: Medel
Kännetecken: Dubbel päls, strävhårig, rak
Färger: Svart med eller utan vitt, vetefärgad, tigrerad
Allmänt pälsvårdsbehov: Högt

Klubberkännande:

AKC-klassificering: Terrier
UKC-klassificering: Terrier
Förekomst: Vanlig

Den skotska terriern är bara ca 25,5 cm hög och väger mellan 8 och 10 kg.

Den har ett distinkt skägg som framhäver nosen, långa ögonbryn och en trådig ytterpäls som ligger över marken likt en lång kjol om den inte trimmas. Pälsen, som inte fäller särskilt mycket, ger också ett utmärkt skydd i dåligt väder. Det finns tigrerade, svarta, grå och vetefärgade skottar.

Skottens öron är tunna och står rakt upp. Ryggen är kort, jämn och muskulös och svansen är högt satt. Skotten har en hög livslängd på 12–15 år.

Personlighet:

Den skotska terriern beskrivs ofta som en stor hund i en liten hundkropp. De är livliga, självständiga och ibland hetsiga. Som vuxna kan de utveckla ett lynnigt beteende. Vissa skottar gillar bara en person. Skotten kan vara aggressiv mot andra husdjur och envis när det gäller träning.

En undersökning visade att skottarna lätt retar sig på barn, och därför är de inte ett bra val för familjer med mycket små barn. Hundarna kan dock komma överens med äldre barn om de behandlas respektfullt.

Till skillnad från vissa andra hundar kräver de inte särskilt mycket uppmärksamhet från sina familjemedlemmar. De är utmärkta husdjur för de som gillar deras ibland skruvade personlighet och som kan hantera dem försiktigt men bestämt.

Att leva med:

Skottens trådiga päls ska hållas lång och behöver borstas två eller tre gånger i veckan. Pälsen kan dock klippas. Professionell frisering rekommenderas för att hålla håret på huvudet och runt svansen i gott skick.

Skotten behöver måttligt med motion och trivs både i staden och på landet. Det räcker med dagliga promenader eller lek i en inhägnad trädgård.

Eftersom den skotska terriern föddes upp för att jaga små djur i underjordiska hålor är dessa hundar naturliga grävare. Se därför upp så den inte gräver sig ut ur din inhägnade trädgård. Det är också bäst att inte släppa den lös utan koppel utanför ett inhägnat område.

Historia:

Den skotska terriern, som informellt och kärleksfullt kallas för "skotte", har sitt ursprung i Aberdeen i Skottland. Till en början kallades rasen Aberdeen terrier. Dessa hundar föddes upp för att jaga räv, grävling, kanin och andra små djur som bor i hålor.

Rasen har funnits sedan 1700-talet, men utvecklades inte till den ras vi känner och älskar idag förrän i slutet av 1800-talet. Den första skotska terrierklubben bildades i Skottland så sent som 1882.

Den skotska terriern introducerades i USA 1883. Den blev mer känd bland amerikanerna under nästa århundrade, då president Franklin Roosevelts hade en skotte vid namn Fala.

Relaterade artiklar om hund- och kattskötsel