Cymric är en naturligt svanslös, rar katt som älskar att leka och kräver daglig skötsel av den "dubbla" pälsen. Att den är dubbel betyder att den består av lika mycket täckhår respektive mellan- och ullhår.
Cymric har en särskild gångstil och liknar en boll när den springer runt i rummet.
Vikt:
Hane: stor: > 5 kg
Hona: medelstor: 3–5 kg
Ögonfärg:
bärnsten, koppar, grön, guldbrun, nötbrun, orange och gul
Typiskt för rasen
Livslängd: 9–13 år
Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: måttligt
Tendens till pälsfällning: hög
Päls
Längd: lång
Kännetecken: rak
Färger: vit, blå, svart, röd, creme, silver, sköldpaddsfärgad, cremeblå, brun
Mönster: enfärgat, sköldpaddsfärgat, tvåfärgat, trefärgat/kalikå, tabby (ett marmorerat mönster), ticking (mönster där pälsen liknar en pumas eller en hares), smoke (silverfärgat i botten och mörkare i topparna), shaded
Mindre allergen: nej
Allmänna pälsvårdsbehov: höga
Godkänd som ras av
följande kattorganisationer:
ACFA (American Cat Fanciers' Association), TICA (The International Cat Association)
Förekomst: sällsynt
Cymric är en medelstor katt med kraftig benstomme. Cymric kan verka större än den är eller så kanske man inte inser hur tung den faktiskt kan bli när den är fullvuxen.
Denna ras är rund med ett rundat huvud, runda ögon, rundhet kring morrhårskuddarna och en rund bakdel. Bakifrån är öronen gungstolsformade. Bakdelen är högre än framdelen, vilket är uppenbart när katten står.
Alla cymric-katter är dock inte svanslösa. På en helt svanslös cymric kan man inte känna något utbuktning. Dessa katter kallas "rumpies" (på svenska ungefär "rumpisar"). Vissa cymric kallas "stumpies" (på svenska ungefär "korta tjockisar") eftersom dessa katter har en liten svansstump. Andra kallas "rumpy risers" (på svenska ungefär "står upp på rumpan") eftersom när handen glider ner runt om bakdelen får det den lilla svansen att stå upp.
När en "rumpy riser" blir äldre kan den lilla svansen täckas med en fettvalk och kommer inte längre att stå upp när du klappar den. En del cymric-ungar föds med en hel svans och en del föds med en halv svans.
Cymric har lång, dubbel päls, vilket gör den tät och kompakt.
Temperament:
Cymric är en stillsam och rar katt. De brukar inte bli särskilt upprörda över saker som händer omgivningen. De är tillgivna och älskar människor.
Att leva med:
Cymricar måste ha en strängt kontrollerad kost för att hålla sig i god form. De brukar ha god aptit och kan bli överviktiga ganska snabbt.
Trots att de är ganska stillsamma, älskar cymricar att springa och leka. De har en speciell gång och liknar bowlingklot som far runt i rummet.
Pälsen måste skötas om dagligen. Det är viktigt att borsta ordentligt för att hålla pälsen jämn och fin eftersom underullen växer med tiden om man missköter borstningen. Man bör sköta om pälsen extra mycket under pälsfällningsperioden på grund av den tjocka pälsen.
Historik:
Cymricar är långhåriga manxar. Manxen är en av de äldsta kattraserna man känner till. Det finns många härliga legender kring uppkomsten av denna ras. Den intressantaste, men också den genetiskt minst korrekta, är att manxen tog en tupplur när Noak kallade på alla djur att komma till arken. Den vaknade precis när Noak höll på att stänga arkens dörr. Precis innan arkens dörr stängdes hann katten komma in men Noak råkade av misstag stänga dörren så att svansen kom emellan och kapades av helt och hållet. Enligt en annan legend kom rasen från ett av skeppen som tillhörde den spanska armadan som sjönk vid kusten av Isle of Man år 1588.
Manxens riktiga ursprung har förmodligen mer att göra med handelsfartyg som gick från Fenicien till Japan. Sjömännen kan ha tagit med sig några japanska katter med korkskruvssvans på sin resa och haft dem som musfångare på fartyget. Deras avsikt kanske inte alls var att importera en ny raskatt.
Värdens första manx-champion hette Bonhaki. Denna silverspräckliga manx fick denna ära i London runt år 1900. Manxen har fötts upp i USA sedan början av 1930-talet och det första stora manx-mästerskapet i USA hölls år 1951.
De första cymricarna gjorde sitt intåg i Kanada på 1960-talet. En del register kallar fortfarande dessa långhåriga katter för manx. Andra har gett dem ett eget rasnamn – cymric, som kommer från det keltiska ordet för walesisk.
