Burmilla är en ganska stillsam, söt och tillgiven katt. Den är lätt att komma överens med och kräver väldigt lite skötsel.
Burmillan är sällsynt. I Storbritannien är det fortfarande en ras i experimentstadiet och den är ännu inte godkänd av de största registren i USA.
Vikt:
Hane: medelstor: 3–5 kg
Hona: medelstor: 3–5 kg
Ögonfärg:
grön
Typiskt för rasen
Livslängd: 7–12 år
Socialt behov/uppmärksamhetsbehov: måttligt
Tendens till pälsfällning: måttlig
Päls
Längd: Kort
Kännetecken: slät
Färger: svart, blå, chokladbrun, lila, ljusbrun, beige, aprikos
Mönster: sköldpaddsfärgat, shaded
Mindre allergen: nej
Allmänna pälsvårdsbehov: måttliga
Godkänd som ras av
följande kattorganisationer:
FIFe (Fédération Internationale Féline)
Förekomst: sällsynt
Burmillan är en medelstor katt, men den är också kraftig och tung. Rasen är något kompakt och är samtidigt mycket muskulös och har en kraftig benstomme.
Burmillan kan beskrivas som en mycket rund kattras. Huvudet och öronsnibbarna är runda. I profil har den ett svag stopp och ögonen är aningen snedställda.
Pälsen på burmillan är kort, mjuk, tjock och tät.
Temperament:
Burmillan är ganska stillsam. Den brukar vara lätt att komma överens med och kräver väldigt lite skötsel. Burmillan är tillgiven, rar och är en bra följeslagare.
Att leva med:
Burmillan är bra på att klättra och hoppa och bör ha tillgång till höga platser och klösträd. Burmillan är en robust och kraftig katt, därför är det är bra att hålla koll på vad den äter, särskilt om den inte får tillräckligt med motion. Justera utfodringen vid behov.
Även om vuxna burmillor är stillsamma så älskar de att leka. De älskar att få kärlek av sin husse eller matte och tycker mycket om att bli klappade och kliade på magen. En daglig dos av kel är ett måste för alla burmillor.
Burmillan måste borstas dagligen för att avlägsna lösa och döda hårstrån i pälsen. Borstningen kan ingå i lekstunden.
Historik:
Burmillan kom till av en slump. År 1981 fick en chinchilla/perser-hane och en lila burma fyra kattungar. Dessa kattungar hade en ovanlig svartspetsig färg. Kattens utseende var så tilltalande att ett avelsprogram inleddes för att producera en katt som skulle ha burmans korta päls, rundheten från båda raser och den ovanliga färgen hos de första kattungarna.
Burmillan är sällsynt. I Storbritannien är det fortfarande en ras i experimentstadiet och den är ännu inte godkänd av de största registren i USA.
